Rompecabezas/Pussel



Idag såg jag denna lilla godbit med mormor på bio Roy. Tyvärr finns inget filmklipp med undertext. Jag kom att tänka på biografsituationen i Göteborg som är så tragiskt. Bergakungen har sopat bort allt med sin vräkiga uppenbarelse och endast lämnat kvar tre små futtiga undantag; Bio Roy, Hagabion och Capitol. Tur är väl det för annars hade jag nog aldrig fått gått på bio... Bergakungens Popcornluktande kletiga salonger, klena utbud med komersiella skitfilmer och skyhöga priser lockar mig inte det minsta. På toaletten till bio Roy fanns en tavla med biobiljetter från Göteborgsbiografer på femtiotalet. Säkert femton-tjugo stycken. Vad var det som gick snett?

Dunkel

Ibland kan man komma hem och känna sig ensam i ett stort tomt hus. Man kan komma hem och längta tillbaka dit man kom ifrån. Man kan sätta sig på en stol och tänka på hur ensam man är. Man kan stirra ut i luften och fundera över vad man egentligen håller på med. Man kan sitta så en stund och hjärntvätta sig själv. Sedan kan man gå och lägga sig.




En gång i min ungdom

Titta vad jag hittade i brevlådan! Vad passar bättre än lite stickinspiration såhär i årstidsskiften? Jag har redan satt igång med bild nummer fyra...


När det regnar kan man inte klippa gräset.

Inte kan man spela klezmermusik på Avenyn heller. Instrumenten mår inte så bra då. Vi får hoppas att det slutar innan klockan 12 så det blir någon cykeldemonstration, så att L'Chaim kan placera sig i cykelkärror och rulla längs med Avenyn, och fina toner kan höras genom hela staden. För en fin sak. Hoppas kan man ju alltid, och även om vi inte spelar är det ju värt att damma av cykeln och rulla sig dit. För ett cykelvänligare GÖteborg!





Impossible

Här sitter jag och dör lite igen. Jag har ju haft det på känn men inte riktigt våga kolla upp om det var sant eller ej. Ett sådant fantastiskt projekt. Mitt polaroidhjärta slår och slår. Titta in själva!


photo





photo










Bilder från flickr

Det går ju inte att inte älska det.

Mitt på näsan


Tanken var att dagen skulle ägnas åt spanskastudier i mängder. Jag har en vecka på mig att läsa ut resterande 100 sidor i boken: Los Girasoles Ciegos. Ett nästintill omöjligt projekt som kräver otrolig självdisciplin. Dock slutar alla mina tappra försök till studier med att jag istället sitter och småler åt filmklipp liknande de här nedanför. Så underbart. Så vackert. Så tragikomiskt.











Som en värmande hand i hård höstvind:

Goodnight my love. I'll dream about you. Sleep well honey. You're sweeter than sugar. I wish you were here right now, right next to me in the bed, looking deep into my eyes. I miss you more than you can imagine. And love you even more. Kisses and hugs.


Och det blev söndag



Imorgon är starten på en hektisk vecka. Det känns lite som att vara tillbaka i sin gamla form igen. Springa runt för att hinna strunt. Den där balansen verkar ha brutits alltför fort.

Tavlan tillverkades för någon vecka sedan som ett livstecken från min kreativa ådra. Den flyttade ner till Lund sedan för att glädja en tom vägg. Inte hade jag minsta tanke på att uppspikande av tavlor inte är något man sysslar med på studentrumsväggar.

My funny valentine



Klockan börjar bli mycket. Ytterligare en dag har passerat. Universitetet känns nytt och spännande. Spanskan känns ny och spännande. Min saxofon är ny och spännande. Men jag kan ändå inte riktigt få tummen ur. Inspirationen vill inte riktigt innfinna sig och istället dansar jag naken i regnet  och längtar sig långt bort. Jag antar att man måste få ha såna dagar också. Imorgon ställer vi om för tebjudning och kakkalas á la 2009.

Chet Baker – My Funny Valentine

Header

Jag ägnade min lediga förmiddag till att skapa en ny frisyr och en ny header. Ett utlopp för kreativitet och en, egentligen, helt onödig sysselsättning. Jag känner mig ganska irriterad på mig själv för tillfället eftersom jag inte kan konsten att ta tillvara på min tid. Om det är någon som har medicin mot dålig självdiciplin, får ni gärna ge mig råd, innan jag ofrivilligt klipper av den silvertrådtråd, vilken min framtid vilar på...










Mitt rum. Som ni ser är det i en salig röra.

Postgymnasiala tider

Jag fryser, jag får gåshud, klockan är över midnatt och jag är ledig imorgon. En himla trevlig kombination.



Ovill

Jag sitter här och dör lite.


Lund










Höst i bröst

Hösten börjar kännas i öronsnibbar och kinder. Den biter tag och gör mig levande igen efter sommarens passiva dvala. Spanskan har dragit igång och på mitt skrivbord ligger tung kurslitteratur i travar. Tjocka böcker som luktar nytt pergament. En doft av nystart och nya krafttag, på nya sätt. På måndagar dansar jag salsa, på onsdagar försöker jag lära mig åka inlines, på helgerna repar jag och resten av tiden ägnas åt övning, matlagning, spanskastudier, umgänge med goda vänner, tedrickande och tidningsläsande. Balans, mina vänner. Balans. Jag jobbar i allafall på det och det känns som om att den här gången är jag på god väg.


Stumble Upon

Vad man gör när klockan egentligen är sådär mycket att man borde gå och lägga sig, men själva tanken på att avsluta dagen håller en kvar:





Bilderna kommer
härifrån.