Den musikaliska orgasmen
Jag tror bestämt att U2:s nya skiva har kommit. Det märktes hos någon i min omgivning. Eufori.
Good bye
Nu drar jag till snön och pulsar runt i spåret. Förhoppningsvis kommer jag levande hem igen. Medan ni väntar på det ber jag er begrunda detta filmklipp. Jag vill ha många kommentarer om dess budskap! Nu väntar mig musslor och sedan en mångatimmarlång bilfärd. Jag har fått ett brev från andra sidan jordklotet! Hejsålänge
God morgon alla damer och herrar
"Den här låten heter egentligen Kermits Dynamit men det är lite svårt så vi brukar säga slitna skor"
Det här lovet har gått över fortare än fortast. Jag skulle behöva minst två veckor till för att känna mig tillfredsställd och utvilad - det är så mycket jag vill hinna med. Vi har haft spelning, jag har repat och åkt skidor och pluggat. Min kreativitet har nått sin kulmen. Mitt huvud sprängs av idéer och jag samlar dem på listor. Det konstiga är att ju fler jag bockar av desto fler tycks det bli. Imorgon är det stickcafé.
I naturkunskap B skriver jag ett tal. Det handlar fosterdiagnostik och selektiva aborter. Jag har fastnat lite i frågan. Ska man kunna välja sina barn efter dess gener? Vart kommer gentekniken att föra oss? kommer vi i framtiden att vara framavlade till de perfekta individer vi i dagsläget bara drömmer om att vara?
Ta mig från allt hittepå
Jag är hemkommen från Bergslagen. Från Saxhyttan, från Grythyttan från Hällefors - Sveriges Chicago när det gäller droger. Där ligger snön som ett täcke över träden och sjön. Det är sagolikt och långt ifrån den miljö jag vanligtvis upplever här. Det kändes underligt att kunna åka skidor på sjön där jag är van att bada varje sommar. Allting tede sig så annorlunda täckt av snö. Husen var annorlunda, lukten var annorlunda. I väggarna bodde en lukt av instängd sommar. På kvällarna gästade vi Margareta, min pappas faster, i Grythyttan. Hennes hus är en skattkammare för samlare, som jag. Hon hade en vän, en buttler som hon själv kallade honom som broderade tavlor. Det började klia i mina fingrar när jag tittade på de 750 000 stygnen i hans blomstilleben. Vi fick hans katalog med broderimönster. Kanske ett framtida nöje. Nu lockar min källare och min moder mig. Jag har plikter att följa!
Ljuva sjuttiotal
Tunguska
Jag spelar och spelar. och spelar. förhoppningsvis gör musik mig till en bättre människa. förhoppningsvis åtminståne inte motsatsen.