Tokrolig

Kräftan är en romantiker som tycker om att samla minnen. En fantasifull och humoristisk känslomänniska. En kreativ ådra hör ofta till bilden. En reserverad men samtidigt social natur.

Tänk vad man an hitta när man städar garderoben. inte visste jag att vi hade skorpioner i Sverige.

Igår var det romernas dag. Det firar jag idag, direkt från värmland, med att titta på emir kusturicaklipp på youtube. Tillexempel den helt fantastiska Svart katt Vit katt. Finaste scenen ser ni här nere om ni spolar fram till 05:20. Balkanish!

Jag ser på film. Jag tittar på andra som ser på film. Jag lever i en film. Jag är en film. Är många filmer samtidigt. Jag springer mellan filmer. Jag andas film. Det är Filmfestival i göteborg och jag går på film.

I brist på studiemotivation publicerar jag delar av studiematerialet här. En fantastisk film som jag rekomenderar alla att se - oavsett intresse för Latinamerikas historia eller ej. iVelo, Compañeros, Velo!

Jag trodde jag hade slutat med sådana dumheter. Som att förkyla mig. Det är bland det värsta jag vet, men jag försöker se det positivt. Det kan till exempel vara en alldeles utmärkt ursäkt för att se på film.

Min pappa kom hem från landet för några dagar sedan med en hel drös med gammalt skräp. Det kan inte hjälpas. Jag är en riktig prylälskare. Små tidningsurklipp, gamla band, garner, mössor, burkar, skålar, knappnålar, böcker, papper, tygbitar, kedjor, knappar, kvitton... Allt har en historia värd att spara och allt kan komma till användning någon dag. Ibland fasar jag dock för min egen framtid, mår jag lite illa av bildern av mitt framtida hem fyllt till bredden med oanvändbart skräp, i hörn och vrår, i lådor och skåp. Flyttar man på en sak så välter allt..

Idag såg jag denna lilla godbit med mormor på bio Roy. Tyvärr finns inget filmklipp med undertext. Jag kom att tänka på biografsituationen i Göteborg som är så tragiskt. Bergakungen har sopat bort allt med sin vräkiga uppenbarelse och endast lämnat kvar tre små futtiga undantag; Bio Roy, Hagabion och Capitol. Tur är väl det för annars hade jag nog aldrig fått gått på bio... Bergakungens Popcornluktande kletiga salonger, klena utbud med komersiella skitfilmer och skyhöga priser lockar mig inte det minsta. På toaletten till bio Roy fanns en tavla med biobiljetter från Göteborgsbiografer på femtiotalet. Säkert femton-tjugo stycken. Vad var det som gick snett?

Titta vad jag hittade i brevlådan! Vad passar bättre än lite stickinspiration såhär i årstidsskiften? Jag har redan satt igång med bild nummer fyra...

Tanken var att dagen skulle ägnas åt spanskastudier i mängder. Jag har en vecka på mig att läsa ut resterande 100 sidor i boken: Los Girasoles Ciegos. Ett nästintill omöjligt projekt som kräver otrolig självdisciplin. Dock slutar alla mina tappra försök till studier med att jag istället sitter och småler åt filmklipp liknande de här nedanför. Så underbart. Så vackert. Så tragikomiskt.

Åhåhåh! Det här får mig att slå kullerbyttor av filmisk och musikalisk euforiglädje. Kusturica i mitt hjärta. Och Goran i mitt hjärta. Och hela zigenarvärlden i mitt hjärta. The time of the gypsies heter filmen och jag vill mest springa till närmsta alternativa filmhandel och inhandla den direkt.

Jag har slutat skriva Listor för att:

- det tar tid
- det gör mig snarare mer stressad än motsatsen
- bli lite mer impulsiv
- jag är trött på att komma ihåg allt
- jag är trött på att hinna med allt
- slippa se allt jag vill men inte hinner
- det tar bort mig från nuet
- slippa leva upp till mina egna krav
- jag inte måste

Varför stannade vi inte i Peru?

"I sat up. Jan had fashioned a little paper hat and fitted over the head of my dick. Around the brim was a little yellow ribbon. The thing stood fairly tall.
"Oh isn't he cute?" she asked me.
"He? That's me."
"Oh no, that isn't you, that's him, you have nothing to do with him."





I definitely get the hint.

Estradpoesinostalgi, puzzel och stipendiesök.