mars 2014
Ögon faller.
Lämnar sucken öppen.
Längs förlorad kind rinner inga tårar.
Men i mina minnen lever blicken.
Mötet mellan läppar.
Och den lena huden:
Tårar är för dårar.
Lämnar sucken öppen.
Längs förlorad kind rinner inga tårar.
Men i mina minnen lever blicken.
Mötet mellan läppar.
Och den lena huden:
Tårar är för dårar.
Dragspelsklubben
Buss 80
Dagbok
Man kan nästan kalla det besatthet. Jag tror det är den 22:a i ordningen. Minst.
Nu sätter vi igång
För ett halvår sedan, något som känns ungefär som en livstid sedan, gick jag på gymnasiet. En ganska trevlig tid ändå, när man tänker tillbaka på det. En del trevliga saker hann man iallafall med, som tillexempel ett otroligt roligt projektarbete. Jag och en god vän knåpade och knådade ihop en 40 minuter lång musiksaga som vi spelade in på skiva. Ett otroligt roligt projekt som tyvärr stannade av precis där i slutspurten. Allt är inspelat och klart men det saknas en sak - ett maffigt skivomslag. Tiden rinner iväg och man gör ditten och datten och det där gamla projektarbetet från det där gamla gymnasiet känns ganska avlägset efter ett tag. Men, icke att begråta, var sak har sin potatis, bättre sent än aldrig! Nu, sisådär en livstid senare, sätter vi fart. Skisserna ser ni här ovanför.
Nu slipper jag frysa
Kalla öron
Såhär i hösttid. Jag vill. Ha tusen timmar. Mer. Tusen år. Tusen. Tid. Vill sticka. Fryser om öronen. Därför. Behöver värme. Och disiplin. Tomma väggar. Tusen. Dagar av tid. Tomma Dagar. Öron vill. Inte frysa mer.
Förresten!
Är det någon liten krake som vill gå på knyppelworkshop med mig på frölunda kulturhus den 24 oktober? Det kostar hundra kronor och verkar himla fint. En fin utställning ingår också. Den heter visst "Trådkonst på sin spets" och Åhh. Jag vill dit, men helst inte ensam. Mormor? Lotta? Maja? Adam? Hohohohohoh?
Och det blev söndag
Imorgon är starten på en hektisk vecka. Det känns lite som att vara tillbaka i sin gamla form igen. Springa runt för att hinna strunt. Den där balansen verkar ha brutits alltför fort.
Tavlan tillverkades för någon vecka sedan som ett livstecken från min kreativa ådra. Den flyttade ner till Lund sedan för att glädja en tom vägg. Inte hade jag minsta tanke på att uppspikande av tavlor inte är något man sysslar med på studentrumsväggar.
stickabstinens
Det regnar fortfarande. Som det regnar. Det fullkomligt öser ner och jag gömmer mig i min källare och lyssnar på smattret mot rutor och väggar och längtar efter något stort och varmt att krypa ner i. Till exempel en hemmastickad tröja. Det får bli ett höstprojekt. Jag hoppas på en regnig höst. Jag gillar regn. Jag fullkomligt älskar regn och även om det har varit en vädermässigt fantastisk vinter, vår och sommar kan jag inte låta bli att sakna det där vanliga, gråa, regniga Göteborg.
Jag är så pliktskyldig
Julklappsverkstad
Kära vänner. I mitt hus råder julstämmning som aldrig förr, iallafall för att komma från min familj, och julklappstillverkningen är i full gång. Nedanför ser ni smakprov på hemmagjort änglaspel och andra juldekorationer. Det är snö utanför fönstret och dagens plan är att hinna utnyttja detta sälsynta fenomen i form av pulkaåkning vilket betyder att jag, i vilket ögonblick som helst, kommer lämna datorn och fly ut i snöyran.
I mitt huvud rör sig förövrigt filosofier kring vänskaper. En vän sade till mig en fin sanning som jag tyvärr inte kan återge ordagrant, men ungefärligt:
Man tröttnar inte på sina vänner, man tröttnar på vem man själv blir i dess umgänge.
I mitt huvud rör sig förövrigt filosofier kring vänskaper. En vän sade till mig en fin sanning som jag tyvärr inte kan återge ordagrant, men ungefärligt:
Man tröttnar inte på sina vänner, man tröttnar på vem man själv blir i dess umgänge.
Det tar sig
"Den här låten heter egentligen Kermits Dynamit men det är lite svårt så vi brukar säga slitna skor"
Det här lovet har gått över fortare än fortast. Jag skulle behöva minst två veckor till för att känna mig tillfredsställd och utvilad - det är så mycket jag vill hinna med. Vi har haft spelning, jag har repat och åkt skidor och pluggat. Min kreativitet har nått sin kulmen. Mitt huvud sprängs av idéer och jag samlar dem på listor. Det konstiga är att ju fler jag bockar av desto fler tycks det bli. Imorgon är det stickcafé.
I naturkunskap B skriver jag ett tal. Det handlar fosterdiagnostik och selektiva aborter. Jag har fastnat lite i frågan. Ska man kunna välja sina barn efter dess gener? Vart kommer gentekniken att föra oss? kommer vi i framtiden att vara framavlade till de perfekta individer vi i dagsläget bara drömmer om att vara?
Har ni sett mitt senaste verk?
fässberg crew
Rapparen Hilda
Idag föddes Rapparen Hilda. Rapparen Hilda kommer förgylla din dag om du ber honom. Du kan beställa en årsprenumeration för 35 kr. För 17 kr kan du även beställa Rapparen Hilda till din skola för en föreställning, men detta sker på egen risk.
if you don't adore me, please ignore me
skjorta - emmaus