Gotland













Jag har inga ambitioner idag. Det känns bra. Bilderna är från Gotland, för nu har äntligen någon lyckats lägga in dem på datorn. Min farmor går omkring i mitt hus. Min bror är hos en vän som nyss har fått en katt och mina föräldrar grejar i trädgården. Jag känner mig meningslös och meningsfull. Rastlös och knepig. Lite sådär. Vem är jag, vem var jag, vem har jag blivit.

Min mamma tycker att jag behöver ett par nya vinterskor. Jag känner inget behov av ett par nya vinterskor. Jag känner just hur meningslöst ett par nya vinterskor är och framför allt hur meningslöst min mammas överdrivna engagemang i mina klädköp är. Kläder är och förblir ett sekundärt behov så länge det inte handlar om kyla.

Nu skall jag göra något vettigt av den här dagen.

Höstlov



Caracol

Le digo
chistes
al oído

el mar
se ríe
a olas



Snäcka

jag berättar
roliga historier
i dess öra

havet
skrattar
vågor



Jag lånade en bok på biblioteket. (Som förövrigt omnämnts till årets bästa skolbibliotek.) Cuerpo en llamas/kropp i lågor av Francisco X. Alarcón. Dikter. Först på spanska sedan översättning på svenska. Jag ifrågasätter poängen med en översatt dikt samtidigt som jag gläds åt att jag kan förstå. Jag gissar först betydelsen. Läser sedan svaret. Jag tycker om det.

Jag hittade ett kasettband som jag satte i kasettbandspelaren. Det innehöll inga glömda barndomsminnen i form av inspelade sånger eller radioprogram utan klassisk musik. På andra sidan musikalhits. Jag funderar vem som kan ha spelat in det här bandet. Tankarna förs till min farmor eller faster. Min ena faster brukade skicka kasettband till mig ibland med inspelad musik när jag ver liten. Jag föredrog att lyssna på musiksagor. Jag funderar på att göra en musiksaga som projektarbete i trean.

Adios.

Gropig

Jag har en laptop med fungerande internet stående på mitt skrivbord, under mina fingrar. Det känns som en befrielse. På fredag kommer min farmor hit, hon ska sova i mitt rum. Jag hade inte velat sova i mitt rum om det inte var mitt och jag kom hit som gäst. Jag skulle inte ha uppskattat min egen oordnade såkallade hemtrevlighet i form av "prylar" i "röra". Av någon anledning förstår jag plötsligt mina föräldrars eviga tjat och jag måste säga att det oroar mig lite.


it's been a long time

















Jag lever. Jag tänker i blogginlägg. Bilderna är en dokumentär över mina två senaste veckor. Kamerans koppling med datorn flippar. Min spanskalärare flippar och om knappt ett år börjar sjundeklassarna på gymnasiet. Tiden går och mina skor känns så himla konstiga när jag tänker för mycket. Bokmässan var fin. Kulturnatta var fin. Joel har kommit hem från sin tandemcykling till paris och vi kan börja repa igen. Berlinresan har blivit inställd. Jag och pappa ska gå på Jethro Tull på lisebergshallen. På stickcaféet i Kullavikskyrkan finns det en tant som stickar vackra konstverk till mössor och jag skall inte döpa mitt barn till Derivata när jag blir stor.




Du kanske vandrar längre än du tror





kan du se mig?





händerna


Uppdatering kommer förhoppningsvis så småningom. Nu väntar spanska och nystning av garn.