Tokrolig

I denna tid av temperaturväxlingar och betungande skolarbete när vintertrötta blickar borde bytas ut mot hoppfull sommarlycka märks en extrem trötthet. Den tydliggörs i form av ofrivilliga tupplurer på historialektioner och bussresor, på negativa utrop kring personliga åtaganden, på människors suckande i korridorer, på det bristande deltagandet under lektionstid etcetra. I stort sett hela Fässbergsgymnasiet präglas av trötthet. Kanske hela Sverige. I en diskussion med en lärare funderades det över tendensen  till känslor i stil med: "Hade terminen varit en vecka längre hade jag kolapsat" eller "Hade våren kommit en dag senare hade jag aldrig överlevt" eller "hade arbetsveckan varit en sekund längre hade jag inte klarat av livet". Slutsatsen av denna diskussion blev att man visst hade överlevt - det hade bara tagit ett tag att vänja sig vid tanken. För visst överlevde man förr när man arbetade måndag - lördag, och visst klarar man sig utmärkt i Spanien med fyra veckors semester istället för fem och visst bor det människor även i Sibirien, tro det eller ej. Det är helt enkelt en vanesak, och handlar om vad man ställer in sig på och vad man förhåller sig till vilket innebär att tröttheten är onödig. Meningslös och falsk. Låt oss istället tänka stort, tänka helt och tänka brett och sticka oss en vante istället.

Följande bilder är dokumentation från dagens Fässtival då stickworkshop hölls ute i det fina vädret (tack aftonbladet).

storartade ord. stickcafé är ett så klokt påfund, jag blir glad varje gång jag läser/ser/höromdet/är med. det fanns tider då jag funderade på att starta en stickförening på skolan. nu har tiden runnit ut och det är bara tre veckor kvar i skolan. helt otroligt. sorgligt. spännande. jag ska skriva om min sommar i ditt brev.



om trötthet. jag har sett en del av mina vänner placka ihop senaste veckorna, men jag har klarat mig bra. jag är riktigt nöjd med hur jag tog mig tillbaka efter mina tre veckor av isolation här hemma (i influensa). som du säger handlar det om vanor. min mammas kompis man sålde nåt företag och helöt plötlsligt stod dom där med flera miljoenr i händerna och min mammas vän kunde sluta arbeta. jag vet inte om jag skulle klara av det. att inte gå i skolan t.ex. nej det skulle inte fungera. Vad ska jag då vara ledig ifrån? Jag skulle nog känna mig stressad och pressad, som att jag verkligen är tvungen att fylla varje dag med sak efter sak. Eftersom jag just nu inte hinner med allt i veckorna så har ju liksom min hjärna, som en svamp, sugit åt sig hundra saker och när jag får lov kan jag krama ur svampen. Det är härligt!!! så skulle det ju inte vara om jag alltid var ledig. hej hej!

Ysolina: hoppas du haft det bra. Frankrike var säkerligen bra för dig. jag funderar över min sommar och inser att jag inte har frågat dig något om din. Inser också att jag egentligen inte har pratat med dig ordentligt sedan årsskiftet någon gång. Det behöver ändras på.



Lotta. Synd för dig att du inte dök upp då. Sanningen att säga så var det inte alltför party...



Hannah: Hm. Tiden försvinner, framtiden hinner inpå. Du kan ju alltod starta en på din nya skola? Fin liknelse med svampen. den känner jag igen, med enda skillnaden att jag aldrig riktigt känner att att jag får krama ut min ordentligt. Skulle inte sitta helt fel med mycket ledighet, men som du säger skulle det leda till att man bokade upp en massa nya grejer och alltså inte blev ledig i alla fall, eller att man helt enkelt förslappade sig och tappade lusten att göra något över huvudtaget. Det handlar helt enkelt om en kombination som sagt ja. Idag har jag struntat i att gå till skolan. Det är första gången jag skolkar på riktigt under hela min skoltid. Apropå ledighet. Det är en skön känsla. Adjö.