Tokrolig

De små tingen...



...fångas upp på vägen under mina långsamma rusningar genom livet.

Universeum har blivit mitt andra hem och snart är det påsklov. jag önskar mig ett påsklov fullt med lust till skapande och tid till skapande. Förhoppningsvis blir det så. Jag trodde att jag skulle drabbas av panik någon gång under den här dagen som nu har gångit, men det skedde aldrig. jag hittade min plånbok igen och jag upptäckte att mitt musikaliska minne trots allt inte är uruselt. Nu har jag tillbringat större delen av kvällen stillasittandes framför en skärm, just för att det är precis sådant jag gör om jag inte bestämmer mig för att inte göra det. Det är tomt i mitt hus och jag vill inte gå och lägga mig.

Födelsedagar närmar sig i min omgivning och jag försöker komma på personliga presenter och finurliga, ickekomersiella, fantasifulla, helst mycket billiga gåvor som ändå inte tvingar mig till för mycket prioritering och tidskrävande pyssel. Min hjärna jobbar, men fastnar dock i vissa tankebanor. Det hade varit enklare att ge sig själv fina presenter. Men tråkigare.



Detta ägg är förutom ett fint tillägg till detta inlägg också en vacker, och glädjande gåva som jag överraskades med häromdagen. Det har dessutom en mycket trevlig historia bakom sig. Ägget kommer från Algeriet, dit min vän Caroline begett sig härom sistens. Det såldes av en man på gatan och kostade flera miljoner. Det var inte Caroline beredd att betala så hon tog, tillsynes hänsynsfullt, ägget och rusade iväg med det så fort hon kunde. Hon blev blodigt jagad av den lilla knubbiga mannen som hade en stor släkt. Hon fick rida på kameler för att undfly honom och kom tillslut till en båt. Sedan simmade hon över medelhavet med ägget på huvudet, fyllde det med inte så gott goodis från Willys och gav det till mig. Detta är ett bra exempel på hur en gåva bör överlämas, ädelt och med eftertanke!

Nu drar jag till snön och pulsar runt i spåret. Förhoppningsvis kommer jag levande hem igen. Medan ni väntar på det ber jag er begrunda detta filmklipp. Jag vill ha många kommentarer om dess budskap! Nu väntar mig musslor och sedan en mångatimmarlång bilfärd. Jag har fått ett brev från andra sidan jordklotet! Hejsålänge

Jag är hemkommen från Bergslagen. Från Saxhyttan, från Grythyttan från Hällefors - Sveriges Chicago när det gäller droger. Där ligger snön som ett täcke över träden och sjön. Det är sagolikt och långt ifrån den miljö jag vanligtvis upplever här. Det kändes underligt att kunna åka skidor på sjön där jag är van att bada varje sommar. Allting tede sig så annorlunda täckt av snö. Husen var annorlunda, lukten var annorlunda. I väggarna bodde en lukt av instängd sommar. På kvällarna gästade vi Margareta, min pappas faster, i Grythyttan. Hennes hus är en skattkammare för samlare, som jag. Hon hade en vän, en buttler som hon själv kallade honom som broderade tavlor. Det började klia i mina fingrar när jag tittade på de 750 000 stygnen i hans blomstilleben. Vi fick hans katalog med broderimönster. Kanske ett framtida nöje. Nu lockar min källare och min moder mig. Jag har plikter att följa!

||: Jag vaknar. Jag repar. Jag äter vegetarisk pizza.  Jag går på opera. jag somnar på Operan. Jag vaknar på operan. Jag gråter. Jag åker hem. jag sover. Jag vaknar. Jag lyssnar på Laleh. Jag pluggar imaginärt.  Jag repar. Jag säljer en mössa. Jag säljer två vantar. Jag infinner mig i min inspirationshåla. Jag fotograferar en flicka snart 18 (18 långa år!) i min inspirationshåla. Jag lyssnar på Bob Marley. Jag pluggar oimaginärt. Jag äter ostmackor. Jag äter indiskt. Jag går på filmfestivalen. Jag börjar sticka en mössa till min pappas faster. Jag ser sex små kortfilmer om liv och FRA och sex. Jag väntar på en buss. Jag filmar en pojke snart 14 (14 långa år!). Jag åker hem. Jag pluggar imaginärt. Jag somnar. Jag vaknar. Jag kommer försent. :||

Den 27 januari är det förintelsedagen. Av den anledningen ordnade Fässbergsgymnasiet idag en halvdag med seminarium, konsert i caféet (jag spelade jag spelade) och tid att diskutera i biblioteket med olika inbjudna representanter från olika religioner. Jag diskutterade Gaza, politik vs religion och äggmackor med judiska församlingen vilka vi även erbjudna en spelning av och lyssnade lite halvhjärtat på någon representant från martinus kosmologi vilka levde efter det "tredje testamentet" och inte åt kött. Men det som mest fångade mitt intresse var de tre personerna som berättade om Asatro, eller fornsed som de själva kallade det, en tro som jag sett som utdöd, men som alltså fortfarande utövas, om än i mycket liten skala över flera delar av världen. Asatro är något som fascinerade mig  mycket i tioårsåldern, över huvud taget hela tidsålderna fascinerade mig - Tiden innan norden blev kristet. Sägnerna om Oden och Slkeijpner, Tor, Freya osv.  Iallafall berättade de asatroende en hel del intressanta saker. Tillexempel att de utövade blot (dock offrade de inte levande djur, eller dödade dem på platsen, och verkligen inte människor, vilket de dock bekräftade hade förekommit förr i tiden) och att de kunde prata med gudarna. Det hela verkade vara en väldigt fri religion utan särskilt mycket rättesnören och byggde mest på att du var nära naturen och följde din egen personliga utveckling. Många hade nog svårt att ta dem seriöst, men egentligen är väl religion något som handlar om din egen tro och relation till ett övre väsen, inte om kyrkor, biblar och andra saker. På så vis är väl deras religion lika seriös som kristendomen, så länge de anser sig övertygade om den. Iallafall väckte diskussionen ett förnyat intresse för hedendomen och vikingatiden hos mig. Jag fick mycket stor lust att läsa lite isländska sagor om denna tid.

Och så lite personlig utvikelse:

Mitt huvud fylls av klingande tinitus, klezmer, och läxor. Jag lider av för lite sömn och någonstans plågar det mig litet att de senaste och de kommande helgerna tillbringas hemma med en kopp te och diverse måsten. Jag plågas även litet av tanken på mig själv åkandes ett tre mil långt vasalopp, men samtidigt är jag så otroligt tillfreds med det mesta och allting. Jag spelar, jag har spelningar inbokade nästan varje vecka de närmaste två månaderna, och jag gillar tanken på mig själv som en pluggis. Livet är bra härligt. Nästa vecka är det filmfestival och även om jag bara är inbokad på två filmer so far så är det ett härligt avbrott. God Helg!

Ikväll någon gång mellan klockan 20:00 och 22:00 är jag med i P3. Lyssna eller brinn!