Good bye
oj! rackarns. där satte han sig själv i klistret. intressant, självklart steg det honom åt huvudet och han utnyttjade den fantastiska vetenskapen till sin egen fördel. den förutsägbara mänskligheten. mänskligt. men hur mänskligt är det att inse sin mänslighet? det beror kanske på vad man gör för att gå emot sina drifter och instinkter. men det är ju just det som är grejen, de ska väl inte gå att gå emot, att stå emot. jag tror knappast att insidenten får honom att tänka mer och annorlunda nästa gång han sätts på prov. godnatt, och tack så otroligt för brevet som jag fick idag!
Hannah: Varsågod kära du!
Jag tror det är möjligt att gå ifrån sina instinkter, eller gå emot. Är det inte precis det som människan gör? Eller tror att hon gör? Istället för att bara göra saker så reflekterar vi över handlandet och väger för och emot. Djur tar inte självmord tillexempel. Det är emot deras instinkter. Människan har däremot förmågan att resonera kring sina instinkter. Det tar emot att ta självmord men hur blir det om jag fortsätter leva? Det är väl det som trasslar till det för oss. Att vi går ifrån våra instinkter. Människor har inte sex endast för att få barn tillexempel, som djur, vi har det för njutnings skull. Men om det är mänskligt eller inte att inse sin mänsklighet det vet jag inte. Det beror på vad du menar att mänskligheten innebär. Att unyttja något till sin egen fördel? Det ser jag snarare som ett djuriskt drag. Djur har ingen sympati/empati på det sättet som en människa har. Ett djur skulle knappast ha utnyttjat fördelen för någon annan än sin egen vinning. i mina ögon är människan mer lik djuren än vad vi tror.
Jag tror att det handlar om hur påfrestande ett kapitalistiskt samhälle kan vara. liksom Schrödingers katt i ett oeklektiskt materiellt väsen. Sedan finns ju alltid det totalt paradoxala som yttrar sig.
skoja